Fri fredag

Nu har jag ju då gått in på nåt så skönt som kallas lov i folkmun. Jag själv skulle nog besrkiva det som en underbart bra planerad paus i skolans hektiska vardag.
Jag lyckades försova mig till min enda lektion jag hade idag men självklart så krigade jag mig till skolan och räknade duktigt i 50 minuter varefter jag besökte MQ en snabbis.

Jag skulle ju då och fika på Svampen med min kära vän Robban som vaknat upp från en elak sjukdom, men det ville sig inte. Svampjäveln var stängd så vi fick snällt åka till Wadköping för att fika i solen med alla pensionärer.

Eftesom mina dagar inte ter sig riktigt för en kanonblogg skrivning så väljer jag även idag att ge en återblick av sådant som hänt eller skrivits i det förflutna (dvs. lunarbloggen igen) och vi går så långt tillbaka som till januari då min återblick på 2006 skrevs och publicerades.

Mycket nöje!



År 2006 var året då;
Jag slogs med tanken att vara kär i den där håriga killen men kom på bättre tankar och har honom som go vän istället.
Jag blev nära och bästa vän med Dannie som var vid min sida vid många roliga, tråkiga och konstiga händelser.
Jag träffade killen som heter Henrik fast inte många vet om det. Han har vid den tidiga åldern av 19 år redan fått ett stabilt artistnamn som lyder Orsa, kort och gott.
Efter mycket träffande så frågade denna härliga kille chans (vi kör old-school) och vi blev ett par. Relativt tofflande och gosande, skratt och sånt.
En del handbollande blev det av trots skador och skit som vi såkallade glaslirare skyller på och jag måste säga att det gick helt okej! Att komma 7a av alla juniorlag i Sverige är inte så dåligt och jag kan nu stoltsera med det faktum att jag har blockat ett skott av Johanna Alm!
Dannie spenderade mer och mer tid i Örebro och lärde sig ett och annat, vips så var hon het på dansgolvet och vinglade i takt med allas våran partysessa Frida. I just det sällskapet träffade hon Patrik, denne blonde spillevink som efter mycket om och men nu är hennes sambo och wrestlingpartner. Denna mörkhåriga tös som jag har kommit att tycka så mycket om flyttade ifrån Lindesberg (!) och blev örebroare tillsammans med oss alla andra dåliga bilkörare, egoistiska cyklister och allt vad vi nu är.
Min bror fyllde 20 och därmed ville han anses som vuxen, shit alltså. Men kärlek till brorsan som efter 2,5 års "äktenskap" nu är singel och lever i Västerås.
Jag själv fyllde 17, denna satans ålder som snarare är ett finger i ögat än ett närmande 18 år och alla dess previlegier.
Då sommaren stundade tog alla mina töser samt gossar studenten! Heja er och mig för jag vikarierade i närmare två timmar som student och njöt av uppmärksamheten innan det kom till kritan att jag inte kan heta Karl-Henrik.
Nåväl, sommaren 2006 kunde ha börjat sämre, och bättre. efter att ha skadat mig första dagen på sommarjobbet låg jag som en grönsak i diverse veckor, stundtals påverkad av morfinet som stömmade. Samtidigt lös solen, mina vänner åkte till smögen på midsommar och hade tusen roligt.
Jag visitade Orsa 2 ggr denna sommaren och var mycket glad både över att komma dit och att åka hem. Dagarna där var värda mycket, kärlek, sol, naket, fest och den tunga baksmällan, därav lyckan att få åka hem där man inte dyngar ner sig så totalt som i metropolen Orsa. Emma däremot som följde med på den senare trippen blev förälskad i det lilla samhället och ska så fort skolan är avslutad flytta till Orsa och bli snickare alternativt hemmafru hos Björn.
Jag sommarjobbade som traditionen lyder på sommarhockeyn, där självklart domarna gjorde sitt bästa för att man inte skulle ha en lugn stund. men den givna djävulen/ängeln heter ju Britta! det är saten som vill skåla med mig på kvällen och mobba mig dagen efter. men hon ska ha kärlek, hon är härlig!
Snuttishannispannis åkte till USA tillsammans med Marcus för att uppleva collage och allt som hör till. ett tårfyllt avskedsparty med så mycket fint sagt och visat. dagen efter, åkte jag och Orsa på en efterlängtad resa till Turkiet. underbara vecka!
Efter sommaren började skolan igen, och det känns som om tiden har flugit iväg.
Lina, Sara och Karin, de underbara töserna i klassen fick tiden i skolan att inte bli helt skit och självklart ponkarna också.
Så kom iaf december, månaden som inte går till historien som en av de bästa. Jag mådde skit och fick de i min närhet att bli oroliga. Julafton firades som vanligt, men dagarna efter kom det som hade stått på tå ett tag. det tog slut med min raring. ledsamt och tråkigt men nog det bästa..
Nyåret infirades i sällskap med några av de absolut bästa , Dannie, Frida, Jovana, Tess, Mallan och pojksällskapet.
med plats för korrigering så lämnar jag 2006 för nu.
Gott nytt 07!
Anna som sagt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0