a n n a x

ja, igår var det faktiskt lucia. en dag för vackra tjejer i vitt med levande ljus och skönsång, dock inte för Anna Axelsson.
Jag tyckte mig vara påhittig då jag gick upp kl 05.30 (för att hinna före min onaturligt morgonpigga pappa), satte på mig ett svettband med en ficklampa istucken och ett vitt linne och lussade för mina föräldrar. vilken succé jag gjorde! christer pettersson skulle väl kanske vara den ende som skulle kunna vara stolt över sångprestationen men det var ju tanken som räknades.
Jag ringde Dannie och sjöng Lusse Lelle 4 gånger denna dag, hon älskade mig mer än nånsin.

luciatåg i skolan, elov var rappande tomtefar. king!
plugg och paket, sedan var det dags för nyårsmöte hemma hos dannie. lite halvt uppstyrt, känns ändå bra.
tokträning i ÖKKs lokaler och en massagekund uppe i hallen.
det var min torsdag..

Bror i tidningen, bedöm själva vad ni tycker: http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=698622
Blekt och plutigt, men viss glimt i ögat ändå...

Ser mörkt ut inför söndag, och inför nyår. Kvällen kan lysa upp bägge delar, hoppas på det bästa där.

nu har det blivit kallt igen...
Tobbe dog i fredags. Dödsannonsen stod i NA idag, men jag kan fortfarande inte ta in det.
Vila i frid "Pappa Tobbe", jag glömmer dig aldrig.
Tack för allt!

Jag kan fortfarande inte förstå det. Jag ligger vaken, oförmögen att sova, men gråter inte. Jag är ledsen men fortfarande kommer det inga tårar. Jag tänker inte förstå det, eftersom det är orättvist.

Vaknade imorse, med vad som verkade vara elchocker genom hela kroppen. Oerhört obehagligt. Jag darrade mig ner till köket för att få i mig någonting men allt verkade skaka ur mina händer. Det här fungerade ju inte att åka på handbollsteori med, jag försökte slappna av under täcket med en värmekudde och efter många långa minuter så lyckades det.
Det måste vara sömnbristen... 5 timmar på 2 dygn kanske gör sig påmint av kroppen.

En dunderträning på ÖKKs gym gör sitt till för att kroppen säger ifrån idag, men med all rätt ska de slappa musklerna underhållas.
Mycket pluggande är avverkat, vilket känns oerhört skönt. Lite ligger kvar och skaver men inget att starta ett brandlarm för, änsålänge.

Många från klassen och andra klassen var ute igår, men jag kände mig inte alls på topp för en utgång av den kalibern. Samt att jag behöver all träning jag kan få, blev smärtsamt medveten om det efter besöket på G-vik i måndags med laget.

Nu ska jag plugga, jobba lite och silvertvätta håret. Ska, om orken orkar, följa med till Västerås för att kolla på bror med familj + AdelsCharles

Jaha, helgen är snart över, december är här, första advent har knackat på och kommit innanför dörren och en ny vecka är stundande.

Fredagen började med en svettig klippning på min ordinarie frisörsalong men inte med min pärla Lotta. En ängel från ovan (Hanna) kunde plocka mig på fredagen så jag fick håret fixat och klart så snabbt som möjligt. Säga vad man vill men det var ett bra sista-minuten klipp. Lotta är ju dock den jag kommer vända mig till i fortsättningen.
Religion med en hetsig diskussion, småttingträning med lekar, blev upphämtad av Dannie för storhandling på ICA Maxi. Detta är ju en histioria för sig själv... Med en ganska så vällastad vagn navigerade jag mig igenom folkmassorna och svängradien var enorm på min ädla kärra. Kan jag utan smärre incidenter klara det så ska väl ett körkort vara piss i Mississippi. Dannie går iväg för att plocka ihop lite lökar, möter mig som utbrister: "Shyssta lökar" följt av skratt. Även ett litet skrattanfall uppstod då Dannie ska släppa av mig vid Idrottshuset och frågar om hon ska släppa mig på fram- eller baksidan. "Äh, du kan ta mig på baksidan", sa jag och koppla sedan ihop det till ett finare sätt att be henne ta mig i arslet. Det var de skratten och sedan var det dags för hockey med Mickan. Ett härligt slagsmål, pinsamma supporters, kanonSeb i målet, Harry pytsade och även Jacke fick näta. En roli match förrutom slutsiffrorna. Hem och mys avslutade fredagskvällen.
Lördag: Upp och pigg som en lärka lade jag upp strategier och spelidéer inför matchen. Oron och spänningen höjt ju måttligt när man själv inte får spela, och som jag saknar att få vara med på planen!
Regnet öste ner så Dannie kom och hämtade mig, hon är ju en toppentjej! Det blev medtagning från La Baguette och mat på läktaren med U-lagsmatchen som middagsnöje. Mickan fick (efter halva pastasalladen) hoppa in och byta om på planen efter att Amelie blivit däckad av ett anfallande knä.
Våran match mot Guif lämnade mycket att önska, det såg slappt och ovilligt ut. Många ville, men det kom aldrig riktigt ut i praktiken. Jävligt synd men av en sådan match kan man lära sig mycket av sina misstag, speciellt eftersom att våran nästa match spelas mot samma lag på bortaplan då serien vänder. Jacke och Petter reste in lagom för att se andra halvlek, det var väl kanske inte den bästa introduktionen de kunde ha fått inom handboll men de lovade att bänka sig i idrottshuset varje match sen när jag är tillbaka.
Vi åkte till Paco's för att smaska i lite mat, då jag kände mig som tredje hjulet med ett gift par. Grabbarna gör det nog bäst ensamma med varandra tror jag, de körde hem mig som gott uppförande uppmanar och det dröjde inte länge innan en annan grabb kom och hämtade upp mig. Nämligen Patte som guidade mig igenom den gyllene måsens drive-in med sitt oklanderliga uppförande i högtalaren.
Mys med Dannie, Patte, Emma och Trulsa gjorde lördagskvällen gå i ide med pluspoäng.

Vaknade idag med näsblod, något som aldrig hänt förut. Lite skruvande och borrande för att få hyllor på plats samt fixat till garderoben lite. Nu ska jag ge mig tusan på att plugga lite för att vara öppen för förslag när klockan närmar sig kväll...

Dagens middagscitat: "Man är aldrig så bra som när man sitter på läktaren"