Handbollen
När vi var nere på Kos fick vi reda på vilka som kom med i a-truppen, det visade sig vara 22 stycken av de tidigare uttalade 20. 2 stycken som inte varit med och tränat alls i sommar och ytterligare en som inte varit med överdrivet mycket.
Det kändes lite sådär när jag fick reda på att jag kom med, eftersom att alla 5 linjerna hade gjort det. Men det är väl bara att kämpa till sig en plats. Jag var inte alls så sugen att åka på träningslägret då jag började bli sjuk redan på Kos, och sjukdomen gav sig inte utan blev bara värre. Men jag åkte med, lite synd på missförstånd men det fick bli så. Det var iaf grymt skönt att se Dannie igen. Jag saknade henne som en tok där nere på Kos. Självklart var Dojjans glada ansikte en lättnad att mötas av, och de andra tjejerna också. Pinnen, Malin och Nisse får åka med där också :)
Vi åkte mot Hörken där Nisse bor och där träningslägret skulle hållas. Det var diverse snack och man kände sig väl inte alltför välkomnad med hostan och förkylningen. Jag kunde dock inte ta mig hem, så det blev att ta tjuren vid hornen. Matlagning, mat och massa snack och regler under kvällen och dagen. Vet inte riktigt hur jag ska känna för allt det här, det känns konstigt och mer än ovant.
Sömnen var dock underbar och sedan blev det samtal med tränarna, det verkade rätt positivt iaf.
Internmatch i Linde, gamla mot nya. Det såg riktigt bra ut, dock var det hetshandboll på hög nivå. Kan inte sätta fingret på känslan riktigt, men någonting är det.
Skönt var det att komma hem iaf, nu ska jag bli frisk!
Det kändes lite sådär när jag fick reda på att jag kom med, eftersom att alla 5 linjerna hade gjort det. Men det är väl bara att kämpa till sig en plats. Jag var inte alls så sugen att åka på träningslägret då jag började bli sjuk redan på Kos, och sjukdomen gav sig inte utan blev bara värre. Men jag åkte med, lite synd på missförstånd men det fick bli så. Det var iaf grymt skönt att se Dannie igen. Jag saknade henne som en tok där nere på Kos. Självklart var Dojjans glada ansikte en lättnad att mötas av, och de andra tjejerna också. Pinnen, Malin och Nisse får åka med där också :)
Vi åkte mot Hörken där Nisse bor och där träningslägret skulle hållas. Det var diverse snack och man kände sig väl inte alltför välkomnad med hostan och förkylningen. Jag kunde dock inte ta mig hem, så det blev att ta tjuren vid hornen. Matlagning, mat och massa snack och regler under kvällen och dagen. Vet inte riktigt hur jag ska känna för allt det här, det känns konstigt och mer än ovant.
Sömnen var dock underbar och sedan blev det samtal med tränarna, det verkade rätt positivt iaf.
Internmatch i Linde, gamla mot nya. Det såg riktigt bra ut, dock var det hetshandboll på hög nivå. Kan inte sätta fingret på känslan riktigt, men någonting är det.
Skönt var det att komma hem iaf, nu ska jag bli frisk!
Kommentarer
Trackback
