a n n a x

Jag är så glad över att åka utomlands med mina vänner. Det ska bli helt underbart. Lisa och Sara kom med, det måste ju betyda att allt ska gå rätt den här resan.

Jag älskar min familj, mamma och pappa som jag har saknat när de varit i stugan och som fixar allt för mig. De är verkligen oumbärliga, håller mig uppe vid ytan och vi har kul tillsammans. Min käre bror Emil kan jag sakna otroligt ibland, idag är en sån dag. Jag skulle vilja sitta uppkrupen brevis honom i soffan och prata ut. Han kan konsten att muntra upp mig när det gäller sånt här.

Jag är lite orolig också...
Min bästa vän verkar inte må tipptopp. Hon verkar vilsen och jag vill kunna hjälpa henne. Men jag vet inte vad jag ska göra, jag finns här och det vet hon. Sen är hon också smärtsamt medveten om att jag älskar henne och behöver henne, det skulle inte funka annars.
87an är också ute och snubblar lite, verkar vela och inte veta vad som ska hända. Henne erbjuder jag också öppna armar och "lots of love"

Jag är glad för Lisas skull, hon verkar glad igen och njuter av livet. Sen verkar min nya idol fått upp ögonen för denna blonda skönhet också, det kan faktiskt inte vara fel.
Sara är kär, hon har en gosse som älskar henne. Nog för att jag är avundsjuk och sånt, men hon är så värd det. Behandla henne väl, annars har jag många teorier hur man kan skada någon långsamt och smärtsamt...

Jag är faktiskt lite småbitter för min egen skull, jag har egentligen börjat släppa det lite redan men jag tänkte att om jag skriver ner det så kanske det försvinner lite till. Jag var verkligen inte beredd på en sån bomb, och jag lät den nog slå ner lite för hårt. Men, jag tänkte bara låta det flyta med en liten bit. Det sket sig ju. Såhär blir aldrig på film...

Jag ska försöka förmedla lite utav det många har pratat med mig om...
Jag ska vara försiktig på Kos. Visst jag ska köra skiten ur den där ön, men jag är ju skön. Jag ska absolut komma hem utan men för livet, bara massa massa häliga minnen. Framförallt så ska jag bli BRUN!