Hund & kattliv?
RixMorgonZoo hade en liten skratthysteri som jag vill dela med mig av - såklart. Jag älskar ju att få folk att skratta.
Först ut är hundens dagbok...
07.00 - Tjoho! En promenad - det bästa som finns
09.00 - Tjoho! Ungarna är uppe - det bästa som finns
12.00 - Tjoho! Leka i trädgård - det bästa som finns
14.00 - Tjoho! Åka bil - det bästa som finns
16.00 - Tjoho! Leka med en boll - det bästa som finns
17.00 - Tjoho! Matte och husse kommer hem - det bästa som finns
20.00 - Tjoho! Bli kliad på magen i soffan - det bästa som finns
22.00 - Tjoho! Sova i matte och husses säng - det bästa som finns
Sedan kommer den något bittrare katten...
783:e dagen i fångenskap. Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat. Det enda som håller mig igång är hoppet om att jag en dag ska lyckas rymma och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna. Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt. Idag misslyckades jag ännu en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna. I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj. (Kom ihåg! Lägg en i deras säng) Fångade en mus som jag bet huvudet av, la den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare vad jag är kapabel till. Så att de ska gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var en massa klappande och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat. På kvällen dök deras kumpaner upp i någon slags sammankomst, jag blev placerad i isolering under mötet. Men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottsstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst pga min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade ´till som allergi. Jag måste komma underfund med vad detta är så jag kan använda det till min fördel. De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dom. Inför risken att någon skulle tjalla. Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt, han är uppenbarligen efterbliven. Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör, han pratar med våra kidnappare regelbundet och jag är övertygad om att han rapporterar om varenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet. Det är bara en tidsfråga innan mina planer slår i verket - men jag kan vänta!
Först ut är hundens dagbok...
07.00 - Tjoho! En promenad - det bästa som finns
09.00 - Tjoho! Ungarna är uppe - det bästa som finns
12.00 - Tjoho! Leka i trädgård - det bästa som finns
14.00 - Tjoho! Åka bil - det bästa som finns
16.00 - Tjoho! Leka med en boll - det bästa som finns
17.00 - Tjoho! Matte och husse kommer hem - det bästa som finns
20.00 - Tjoho! Bli kliad på magen i soffan - det bästa som finns
22.00 - Tjoho! Sova i matte och husses säng - det bästa som finns
Sedan kommer den något bittrare katten...
783:e dagen i fångenskap. Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat. Det enda som håller mig igång är hoppet om att jag en dag ska lyckas rymma och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna. Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt. Idag misslyckades jag ännu en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna. I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj. (Kom ihåg! Lägg en i deras säng) Fångade en mus som jag bet huvudet av, la den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare vad jag är kapabel till. Så att de ska gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var en massa klappande och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat. På kvällen dök deras kumpaner upp i någon slags sammankomst, jag blev placerad i isolering under mötet. Men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottsstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst pga min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade ´till som allergi. Jag måste komma underfund med vad detta är så jag kan använda det till min fördel. De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dom. Inför risken att någon skulle tjalla. Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt, han är uppenbarligen efterbliven. Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör, han pratar med våra kidnappare regelbundet och jag är övertygad om att han rapporterar om varenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet. Det är bara en tidsfråga innan mina planer slår i verket - men jag kan vänta!
Kommentarer
Trackback
