+

Efter ett samtal med en viss fader så kom jag att tänka på hur bra jag faktiskt mår. Om jag tänker tillbaka 1 och 2 år, så var jag nere och nosade på botten. Nu mår jag bra, visst att mindre bra dagar passerar men jag håller näsan över ytan hela tiden och kör på. "Det är bara att bita ihop och hoppas att tänderna håller" Det går bra nu, kompis det går bra nu.

Har haft individuellt samtal med tränarna och efter det känns allt bara bra. Skönt att få veta konkret vad det är man ska jobba på och vilka kvaliteter de ser att man har. De tog även upp det här med mitt Norge-jobb som jag tackade nej till, något jag inte tänkt på på länge. På kvällen hade jag fått ett mail av VDn för företaget som undrade hur jag mådde, om jag hade jobb och att jag bara skulle höra av mig om jag var sugen på att komma dit. Det är ju inte aktuellt men känns riktigt kul ändå att han hör av sig.

Träning igår och min "BFF" höll på att bryta nacken av mig. Patetiskt rädd tänker jag "jag är förlamad" samtidigt som jag rör på kroppen. Rädd blir man... Jag kunde köra efteråt så det var väl ingen fara, pirrar lite konstigt ner i ryggen bara. Handbollsträning på torsdag och match på lördag. Känner lite press inför lördagen, måste imponera på storebror efter att jag har talat mig varm om hur bra vi har varit efter plattmatchen i Arboga som han var och kollade på. Dannie lär ju göra mål på varje skott "med den bössan hon har". (en sällsynt komplimang från bror) Men orolig är jag inte, det har verkligen sett grymt bra ut och känts otroligt bra.

För att ta hand om min kropp (som Jonas säger att jag är usel på) så ska jag till nerv-trollkarlen med min höft och knä och till en kotknäckare med min rygg. Sen är man tiptop och då ska de fan inte behöva skratta åt min raka rygg!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0