Själv-skäll
Okej. Här igen!
Lagfest i helgen och det var jättekul, tyvärr gjorde jag det för mycket jättekul (tyvärr inte alls första gången) och tycker inte att det känns så bra. Men min mor säger det enda sanna, att jag ska ta lära av det. Och det vore väl själva fan om jag ska vara så otroligt trög att det inte går in någon gång.
Efter denna otroligt roliga aktivitet (går inte att säga att den inte var kul) så är jag en mobil fattigare (igen). Det här håller ju inte.
I vilket fall så mådde jag inte alls topnotch på söndagen, vilken inte var så konstigt men det höll i sig och något som torde vara en basill kom inte ur. Ännu en sjukhistoria.
Så hemmaliggande i sängen med en vattenflaska, två mackor på lika många dagar och nu tillbaka i sadeln igen. Matlusten har väl inte infunnit sig ännu, men jag är på benen.
Mamma och pappa är i Italien och har det gott med mor och far Gunnarsson, man skulle gärna byta. Men hemma fick jag sällskap av min käre bror, jag blev jätteglad för jag fick nån tryckande ensamhetskänsla plötsligt. Kan ha att göra med att jag bara legat och försökt dricka vatten hela dagarna, äntligen någon att tala med annat än i telefon också. Och någon som sover här, i detta icke ljudisolerade hus. Mickan ställde upp i måndags och hon blev inte sjuk, det är bra.
Mycket att fixa med denna vecka och man har underbara vänner och släktingar som ställer upp!
Ser fram emot lördag, som jag hoppas blir tusen bra.
