sommardag och hjärnspöken
Jag har haft en underbar sommardag i Harge med min älskade kusin och hennes håriga man Robin. Himlen var blå utan ett moln och solen stekte, tyvärr (?) så fläktade det på bra så man kände inte riktigt att solen tog. Men när man kom hem så upptäckte jag att jag ser ut som en halvkokt kräfta.
Kors i taket och stäng alla dörrar, jag kammar hem STORA vuxenpoäng idag genom att i sista sekund stanna hemma från en härlig onsdagsutgång med några sköna grabbar för att jobba och vara pigg imorgon.
(rättning; i skrivande stund ringer grabbarna och ber mig på alla tänkbara underbara övertalningssätt att komma, så nu återstår det att se om jag kommer vara pigg... jobba klart ska jag i alla fall göra)
Återstår att se om Claes bröst får vara ifred ikväll, eller inte...
Jag är lite orolig i sinnet förövrigt, får inte riktigt någon ro. Jag hatar dessa hjärnspöken som hoppar på mig då och då, de gör mig rädd.
När jag känner så så blir jag underbart glad av mina härliga nära och kära. Såg följande precis nu;
Igår så träffade jag Anna. Vi åt sushi och drack vin, börjar bli lite utav en tradition. Jätte mysigt och jätte härligt att träffa henne, en tjej med hjärtat på rätta stället!
Min goa kusin som snart ska flytta till Norge för att tjäna de stora pengarna.
En annan som höjer mig är min pärla Frida som appropå ingenting alls bara skickar ett sms att jag är en grym tjej och att hon älskar mig. Kan man få bättre vänner, som att de känner det på sig att man behöver ett lyft.
Sofie och Robin skulle hem till Örebro för ett snabbt pitstop om planerade in att träffa mig i en timme, vad ger ni mig för det då?
underbara, underbara er!
Kors i taket och stäng alla dörrar, jag kammar hem STORA vuxenpoäng idag genom att i sista sekund stanna hemma från en härlig onsdagsutgång med några sköna grabbar för att jobba och vara pigg imorgon.
(rättning; i skrivande stund ringer grabbarna och ber mig på alla tänkbara underbara övertalningssätt att komma, så nu återstår det att se om jag kommer vara pigg... jobba klart ska jag i alla fall göra)
Återstår att se om Claes bröst får vara ifred ikväll, eller inte...
Jag är lite orolig i sinnet förövrigt, får inte riktigt någon ro. Jag hatar dessa hjärnspöken som hoppar på mig då och då, de gör mig rädd.
När jag känner så så blir jag underbart glad av mina härliga nära och kära. Såg följande precis nu;
Igår så träffade jag Anna. Vi åt sushi och drack vin, börjar bli lite utav en tradition. Jätte mysigt och jätte härligt att träffa henne, en tjej med hjärtat på rätta stället!
Min goa kusin som snart ska flytta till Norge för att tjäna de stora pengarna.
En annan som höjer mig är min pärla Frida som appropå ingenting alls bara skickar ett sms att jag är en grym tjej och att hon älskar mig. Kan man få bättre vänner, som att de känner det på sig att man behöver ett lyft.
Sofie och Robin skulle hem till Örebro för ett snabbt pitstop om planerade in att träffa mig i en timme, vad ger ni mig för det då?
underbara, underbara er!
Kommentarer
Trackback
