halsens seger

Har sällan tvekat så mycket för att skicka iväg ett sms som idag...

Nu blir det läktarplats i afton, men det får jag ta. Jag kan skrika lika mycket därifrån, nästan mer eftersom att risken att laget blir straffat för mina utsvävningar är minimala. Det kanske blir ett riktigt genidrag?


Nu ska jag hugga tag i städning och disk, sedan mig själv. Man ska ju tydligen se representabel ut... Hur jag nu ska lyckas med det?
Ska heja tusen på mina damer, och eftersom jag inte kan vara kvar och se u-laget så ska jag peppa upp Dannie till max. Den svarta muren måste fortsätta, den kommer ju troligtvis igen på söndag.


I afton väntar sedan klyftpotäter, bea, lövbiff och nattsällskap med den fina Lisa. Tusen mys att få skeda upp henne, tror att hon bävar för att mina nattliga fasoner från yngre år upprepar sig. Men det återstår ju att se...


/alvedon är min vän

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0